Stor ekonomisk kris på kvinnohus i Agadir
10-årig barnbrud mot slut i AIDS

Från Agadir i Marocko kommer nödrop om att kvinnohus och daghem på Oum El Banine och Ahddane blöder ekonomiskt. Det saknas pengar till räkningar och löner sedan flera månader av 2015, det finns risk att personalen inte kan stanna längre. För flera av de hjälpta kvinnorna är läget kritiskt. För en av dem var livets start att bli 10-åring barnbrud, nu närmar hon sig livets slut i AIDS. Pengar till vård saknas.

Att hjälpa ensamstående mödrar och deras barn till ens de ringaste av mänskliga rättigheter, är ingen lätt uppgift i Marocko. Enligt statliga lagar finns visst skydd, men enligt religion och tradition finns ingenting att hämta. Sedan 2008 har vi stött Mme Mahjouba Edbouche's verksamhet i Agadir. Först som en medlemsinsamling och sedan som en indsmlingsstiftelse. Hon har framgångsrikt trotsat traditioner och fördomar mot ensamstående mödrar. Nu verkar allt närma sig slutet av ekonomiska skäl.

Bortgift vid 10 år
Ett exempel är Malika. Hon giftes bort som 10-åring, till en äldre alkoholist. Gick aldrig i skolan, var och är analfabet. Maken såg till att droga sin barnbrud med sprit, men det var bara början.  Hon fick genom åren genomlida alla tänkbara typer av övervåld och aggressioner.

Tre barn dog
Malika födde tre barn, i hemmet, utan hjälp. Alla dog vid förlossningen. Maken skyllde förlusterna på sin fru. Slutligen lämnade han henne. En ensam kvinna med förrymd make har små eller inga rättigheter i Marocko. Hon var då åter gravid. Men mannen fick en lämplig minnesförlust, sade sig inte minnas henne överhuvudtaget…

Otryggt liv
Malika födde ensam en son, han överlevde. Men som ensamstående mor betraktades hon av familj, släkt, samhälle och tradition som oren, som prostituerad. Det blev det inget tryggt liv, varken för henne eller för sonen. Ingen anställer gärna en analfabet, ensam mor dessutom. En sådan utnyttjar man hellre. Sonen växte upp, men sökte sig så snart han kunde från hemmet.

En ny livschans…
Då även sonen försvann, föll Malika i svår depression. Hon blev lätt manipulerad av vem hon än mötte. Hennes sökande efter ett nytt liv, slutade i en femte graviditet. Av en slump fann hon Mme Mahjoubas kvinnohus. Hon fick hjälp med förlossning och eftervård. Det blev en söt flicka, Malika var lycklig, en ny livschans. Nu var utmaningen att lära sig läsa, skriva, skaffa utbildning, jobb och bostad.

Sitt femte barn fick Malika föda på sjukhus! Omgiven av kunniga läkare och sköterskor tog hon lycklig hand om en söt dotter. Efter en tid kom dock beskedet att Malika har AIDS. Hon giftes bort bara 10 år gammal och sökte nu en andra chans i livet.

… slutade med AIDS
Men då kom besked från provtagningar vid förlossningen. Malika har AIDS. Nu testas även dottern. Komplikationerna är svåra att omfatta. Det finns inga pengar för så svåra medicinska fall, det finns ju inga pengar alls. Det krävs en plan mot smittspridning, om det inte är för sent. Malika kan snabbt sammanfatta sitt liv: Från barnbrud till AIDS! I ett land där få bryr sig. Allt hennes hopp står till Mme Mahjouba.

Mme Mahjouba Edbouche står inför till synes oöverstigliga ekonomiska problem. Samtidigt som behoven av hjälp och vård ökar, sviker flera hjälporganisationer Marocko. De tröttnar i kampen att nå ens de ringaste av mänskliga rättigheter i det starkt konservativa samhället.

 

Med stoiskt lugn
Då Mme Mahjouba pensionerades från Oum El Banine 2011, startade hon Ahddane, med samma uppgift, rädda ensamma mödrar och barn. Sedan återkom hon till Oum El Banine 2013, som ordförande i dess styrelse, sedan den gamla styrelsens arbete underkänts. Avgående ordföranden protesterade dock och har sedan dess utsatt organisationen för ständiga påhopp, hotad personal, rättliga turer, låsta bankkonton, ryktesspridning. För utomstående verkar rättssystemet fungera slumpmässigt. För infödda är det känt att godtycklighet och korruption kan ta sig många uttryck. Med stoiskt lugn har Mme fört organisationen tillbaka till dess kärnvärden.

Hjälporganisationer prioriterar om
HumanistHjälpen har i till och med maj i år kunnat skicka 109 000  till Oum El Banine och 20 000 till Ahddane. Den större summan till Oum El Banine beror på att organisationen är större och att tidigare månadsgivares donationer är låsta dit. Från i år låser vi inte nya donationer. Den aktuella situationen avgör var hjälpen bäst behövs, som nu på Ahddane, där Malika vårdas.

Under ett år brukar HumanistHjälpen förmedla cirka 200 000 SEK till Agadir. Tyvärr är vi snart ensamma att hjälpa. Många andra organisationer sviker. De väljer hellre hjälpmål där folkvilja och samhälle är mer positivt, än i Marocko.

Många bäckar små!
Om inget avgörande händer väldigt snart, kan alltså verksamheterna i Agadir tyvärr tvingas stänga igen. HumanistHjälpen undersöker alla möjligheter, från organisationer i andra länder till SIDA i Sverige. Till Nationaldagen är Mme Mahjouba inbjuden till Sveriges Ambassad i Marocko. Vi kommer att fråga ambassadör Anna Hammargren, om hon möjligen kan finna donatorer eller möjliga bidrag som vi själva inte känner till.

Många bäckar små, är dock den mest troliga räddningen ur den akuta situationen. Vi hoppas som tidigare innerligt på alla varmhjärtade humanitära givare!

Sven Olof Andersson
ordförande HumanistHjälpen