Rapport från Oum El Banine december 2015

 

Hjälpande händer på Oum El Banine

Oum El Banine fortsätter att ta emot hjälpsökande, ett hårt arbete varje dag. Man lyssnar, informerar och stödjer kvinnorna. Några fall ber om medicinering eller kläder och får hjälp i den mån pengarna finns.

Socialassistenten är ständigt på språng mellan domstolen, kommunen och olika myndigheter. Arbetet med att folkbokföra dem som inte är det, tar mycket tid. Men en nationell identitet är oumbärlig, den krävs på alla nivåer i samhället.

På kvinnohuset fanns i december sju kvinnor som fött eller skulle föda sina barn. På förskolan vistades 19 barn dagligen, under tiden som deras mödrar studerade eller arbetade.

Sjuksköterskan på förskolan berättar att barnen gråter mer på måndagar. Det sägs bero på att de tillbringat helgen med sina mammor och saknar dem när de åter är på förskolan.

De yngsta barnen är bara 40 dagar gamla, det är väldigt tidigt att vara ifrån mamma under veckodagarna. De behöver mammornas kärlek och omsorg. Men fattiga barn missgynnas, ensamstående mammor måste arbeta för att tjäna pengar.

Ekonomiska situationen

40 000 SEK från HumanistHjälpen

Ekonomin på Oum El Banine är tyvärr mycket dålig. I princip är det bara HumanistHjälpens donatorer som skänker pengar. Även om vi kunde skicka 40 000 SEK i december, räcker det tyvärr inte till.

Man tror gärna på underverk i Marocko, personalen på kvinnohus och förskola är inga undantag.

De totala skulderna uppgick i slutet av december till över 140 000 Dirham, nästan lika mycket räknat i svenska kronor. Löner, fakturor, hyror - allt ligger efter.

Våldtagen som barn:

Flydde i vild panik
som vuxen och gravid

Darifa är en 20-årig kvinna som råkat illa ut i livet två gånger. Först blev hon våldtagen då hon var 14 år. Hon blev svårt traumatiserad, men turligt nog inte gravid. Det tog lång tid innan hon ens tordes tänka på män. Men förra året blev hon förälskad och tyvärr även gravid. Hon flydde genast hemifrån i vild panik.

Den gamla historien med våldtäkten sitter djupt inne i Darifa. Förövaren var känd, men på grund av fattigdom kunde familjen inte föra sin talan i domstolen. Darifa fick inte upprättelse och förövaren inget straff.

Inte oskuld - katastrof
En sådan händelse påverkar givetvis en hel familj. Mamman och pappan var ständigt oroliga för sin dotter, att hon inte skulle råka illa ut igen. Och att hon kanske aldrig skulle få en man, hon var ju inte oskuld, en katastrof. Fysisk oskuld är mycket viktigt i marockansk tradition. Även om all vetenskap talar emot begreppet.

Flydde i vild panik!
Ändå träffade Darifa till sist en man och den stora kärleken. Paret glömde att vara försiktiga och Darifa blev gravid. Hon flydde i vild panik innan föräldrarna kunde upptäcka graviditeten. Bodde på gatan långt hemifrån. En kvinna fann henne gråtande och lät henne bo hos sig, för att föda sitt barn.

Flydde vidare - till Oum El Banine
En tid efter födseln fick Darifa höra av grannar där hon bodde, att kvinnan som hjälpt henne kunde ha en dold agenda. Hon var känd för att hålla i trafficing och prostitution. Darifa flydde åter i vild panik. Denna gång med en buss till Agadir, där hon hört talas om Oum El Banine, där hon kanske kunde få hjälp.

Föräldrarna lättade
Efter samtal på Oum El Banine förklarade socialassistenten att reglerna kräver att Darifas föräldrar underrättas. Hon blev mycket rädd och vägrade. Efter en kort tid på kvinnohuset togs ämnet åter upp. Då insåg Darifa att  hon måste träffa sina föräldrar. De kallades och kom redan nästa dag, lättade av att få träffa dottern och sitt okända barnbarn.

Hade efterlyst dottern
Det visade sig att de förtvivlade föräldrarna hade letat landet runt efter sin försvunna dotter. De trodde naturligtvis att något nytt hemskt hänt henne, kanske en ny våldtäkt. De hade polisanmält försvinnande och till och med efterlyst dottern genom en tv-kanal. Darifa kunde gråtande berätta vad som hänt, att hon blivit gravid och rymt. Att hon trott att familjen skulle bli lika olycklig som den gången hon våldtogs som barn.

Ovetande träff - som i en saga
Hon kunde också berätta att hon och föräldrarna faktiskt träffats efter flykten. Föräldrarna hade åkt med samma buss som Darifa till Agadir. Hon hade livrädd dolt sig bakom en stor sjal, men mamman hade klappat sitt barnbarn på huvudet för att trösta när det grät. Utan att veta vilka hon hade framför sig. En slump som hämtad ur en saga.

Välkommen - när fadern erkänt
Oum El Banine kallade också in barnets far, för att få honom att förklara barnet som sitt. Han hade dock inte pengar att resa till Agadir. Han ska komma senare. Föräldrarna tordes inte ta med Darifa och barnbarnet hem. Det skulle helt förstöra deras anseende i hemstaden. Men då barnafadern skrivit under på faderskapet var alla välkomna hem, förklarade de.

Konservativa traditioner
Nu väntar Darifa och personalen på att barnafadern ska komma, så att barnet kan bli registrerat hos myndigheterna. Ovanpå det krävs säkert också ett giftermål. Då först har kraven från de konservativa traditionerna någorlunda uppfyllts. Och Darifa kan åka hem och presentera barnet och mannen för släkten. Om nu mannen går med på allt detta. Alla inblandade håller andan…

(Darifa har i verkligheten ett annat namn.)