Rapport från Oum El Banine januari 2016

Ekonomin Januari


Oum El Banine plågas oerhört av underskottet i eknomin för 2015 och 2014.

Med ekonomin är det alltså illa.  Lågt räknat har Oum El Banine skulder på nära 200 000 MAD (nästan lika mycket i svenska kronor). Det mesta är eftersläpande löner. I kassan finns nio tusen MAD att börja februari månad med.

Trots dåliga omständigheter öppnar sköterskorna förskolan klockan åtta var morgon. Alla gör sitt bästa med sina uppgifter, om än med dåligt humör och svag energi.

Samtliga i personalen har många löner bakåt att fordra. Det frestar givetvis på, både på arbetsplatsen och i hemmen.

Under januari har 26 barn vistats på förskolan, i åldrar mellan 41 dagar och tre år.  Tjugotvå kvinnor har fått sina hjälpbehov kartlagda och hjälpts på olika sätt. Sex kvinnor vistas på kvinnohuset.

 

Mme Mahjouba:

-Att skydda ensamstående mödrar och dras barn är alltid den främsta verksamheten på Oum El Banine, berättar Mme Mahjouba Edbouche, ordförande i den förening som driver Oul El Banine.

-Trots det ekonomiskt hårda klimatet räddas hela tiden mödrar och barn, från att överges, från ett liv på gatan, från sjukdom till hälsa.

-Här finns alla slags öden och en plats för alla, avslutar Mme Mahjouba. Men utan er alla trogna donatorer skulle ingenting av detta vara möjligt!

-Ett stort tack till er alla!

Vägrade tvångsgifte

Gravid med kriminell pojkvän

Nora är 18 år och nybliven mor. Hon är inte gift, men vill gifta sig med en barnafadern, som dock visat sig ha ett kriminellt förflutet. Familjen hade utsett en helt annan man till Nora. Oum El Banine verkar nu för att paret ska få tillstånd att gifta sig så fort som möjligt.

Att vara ogift mor är, som vi så ofta beskrivit, mycket svårt i Marocko. Familj, släkt, samhälle - alla tar avstånd från mamman, både under och efter graviditeten. Även om den närmsta familjen skulle vilja, så kan de av sociala skäl sällan ställa upp på dotter och barnbarn.

Sett ut en lämplig make
I det här fallet hade föräldrarna tidigt sett ut en lämplig make till Nora. Familjen är jordbrukare i en mycket traditionsbunden region. De gjorde vad de ansåg vara rätt. Nora hade tidigare skickats för studier till Rabat men ombads att komma hem till Agadir. Där fick hon beskedet, hon skulle gifta sig och förväntades acceptera detta.

Hade egna planer
Men i Rabat hade kärleken tagit sina egna vägar. Under studietiden hade hon fått en pojkvän som var hennes egna val av blivande make. Hon rymde rätt och slätt till pojkvännen, då var hon bara 17 år gammal. Föräldrarna anmälde Nora som försvunnen, polisen letade efter henne.

Blev gravid
Efter en tid upptäckte Nora att hon var gravid i andra månaden. Hon sökte då upp Oum El Banine för att få skydd och hjälp. Där fick hon en fristad i tillsammans med andra kvinnor som skulle föda eller redan gjort det. Hon födde en pojke och var lycklig med det. Nu återstod att informera föräldrarna.

Tillbaka till föräldrarna
Nora tog sin son och sin fästman och åkte hem. Där förklarade paret att de absolut ville gifta sig och att pojkvännen skulle ta allt ansvar för barnet. Föräldrarna chockades naturligtvis, men inför fullbordat faktum kunde de inte envisas med  tvångsäktenskapet längre.

Togs av polisen
Då kom nästa chock för alla inblandade. En granne kände igen Noras pojkvän från någon form av brott han begått. Då polisen tillkallades visade det sig att pojkvännen var kriminell och efterlyst. Han hade flera åtalspunkter över sig och togs genast till ett häkte.

Istället för giftermål kom ett fängelsegaller mellan Nora och hennes pojkvän. Han är den enda chans hon har att accepteras socialt av omgivningen, kriminell eller ej.

Fri igen och friar
Nu har pojkvännen släppts fri igen, det blev inget långt straff och möjligen kan lyckan börja blomstra. Han besökte genast Noras föräldrar och friade till Nora igen. Berättade att han bara väntar på juridiska papper från sin hemby. Sedan kan han gifta sig med deras dotter.

Accepteras bara som gift
Nu väntar alla på en slutlig och lycklig lösning. Nora har egentligen inget val. Kriminell eller inte, pojkvännen är hennes enda möjlighet att bli respekterad. Blir äktenskapet av finns det möjlighet för Nora att åter accepteras av familj, släkt och samhälle. Då är hon inte längre en ogift mamma utan social framtid.

Oum El Banine stöder
Personalen på Oum El Banine släpper inte taget om Noras öde. De kommer att hjälpa till med den nödvändiga juridiken så att äktenskapet blir verklighet.

(Nora har i verkligheten ett annat namn)

Sven Olof Andersson

Månadens besök

En Hector och tre damer!

Lars Hector, styrelseledamot i HumanistHjälpen och halvtidsboende i Agadir, kom på besök med tre svenska damer.

Sällskapet har lång tradition av att hjälpa till. De har tidigare organiserat bland annat konstutställningar i Sverige, till förmån för nödlidande i Agadir.

Besökarna hade med sig presenter och donationer, vilka naturligtvis togs emot med stor tacksamhet. Och lika naturligt uppstod mysig social samvaro med de många kontaktsökande små.

 

Lars Hector med två av damerna i sitt sällskap, Elisabeth Beck Friis och Monique Sjösten, som genast får händerna fulla av glada barn.

Flera svenskar

En svenskt par kom också på besök. De hade läst Jennie Silis upprop på webben om hjälp till organisationen.

Jennie Silis är svensk representant för Oum El Banine. Hon driver bland annat en blogg, där hon uppmanar läsare att stödja det viktiga arbetet i Agadir.

Dessa bloggläsare nöjde sig alltså inte med att bara stödja ekonomiskt. De reste till Agadir och kom på besök också.

Då maken ursprungligen är marockan hade paret stora kunskaper om hur verkligheten ser ut. Även dessa besökare hade många behövliga gåvor med sig, som blöjor, schampo och barnkläder.

Oum El Banine tar med glädje emot alla gåvor som besökare kommer med. Det går att kolla först, så att rätt behov täcks in. Anmälda besökare får oftast en liten guidad tur på förskolan.