Hedersförtryck i Sverige

”Jag önskar att jag hade en familj. Att jag inte behövde känna rädsla för dem. Jag önskar att min familj kunde känna glädje när jag känner glädje. Att jag hade ett ställe att gå till när jag behövde. Hemma är ett minfält för mig. Jag hoppar omkring mellan minorna. Hela tiden rädd för att allt ska explodera”

Följ oss på Facebook

grupp: www.humanisthjalpen.se

Varken Hora eller Kuvad
- Stöd till studie av vardagsheder

HumanistHjällpen har lämnat stöd till organisationen Varken Hora Eller Kuvad (VVHEK). Organisationen kartlägger den tilltagande vardagshedern för unga.

läs mer...

 

Citat om hedersförtryck i Sverige:

 

Fadime Sahindal, i sitt tal inför Sveriges Riksdag, november 2001. Två månader senare mördades hon av hedersskäl:

"När jag kom upp i tonåren ville mina föräldrar att jag skulle åka ner till Turkiet och gifta mig med någon av mina kusiner, precis som mina äldre systrar hade gjort. Jag vägrade att finna mig i detta. Jag kände mig alldeles för ung och omogen för ett sådant stort beslut. Dessutom ville jag själv få bestämma vilken man jag skulle dela mitt liv med." (Länk)

 

Sakine Madon på ledarplats i tidningen Expressen, om vissas inställning att hedersförtryck inte finns i Sverige:

"De som är mer oroade över att ett förtryck synliggörs, än själva förtrycket, har äntligen förlorat debatten. Verkligheten förlorade de för länge sedan." (Länk)

 

Projektet "Jämställdhet bland romska flickor och unga kvinnor" Lina Petrovska, sekreterare i Organisationen Internationella Roma och Resande Kvinnoforum:

"Det viktigaste var att föräldrar och släktingar ska börja tänka på ett annat sätt så att förändringar blir synliga, alltså, inget tvångsgifte, inga 12-åriga ”köpta” mammor och svärdöttrar." (Länk)

 

Från "Lägesrapport om hbtq-personers livsvillkor i Göteborg 2014". Robert Hannah, människorättsjurist i föreningen Homan, om uppväxten i en svensk kristen assyrisk miljö:

"Jag har inte mött våld utan snarare en vardagsheder, ett helt paket med normer och regler om hur man förväntas bete sig och där jag inte tillåts välja själv." (Länk)

 

Noomi Lappalainen, Föreningen Hjälpkällan, i Sans Magsin om sin uppväxt i en kristen sekt:

"Jag begärde mitt utträde vid 14 års ålder. I mitt fall innebar detta att [...] om vi hade släkt eller vänner på besök var jag tvungen att sitta inne på mitt rum. Om jag behövde gå ut till badrummet fick jag knacka först och smyga mig förbi medan alla tittade ut genom fönstret och låtsades som om jag inte existerade. Det var människor jag känt sedan barnsben..." (Länk)

 

Polisens video: Kontrollerad, övervakad, bortgift" - om hedersrelaterat våld och förtryck.

"Det här är en film om hedersrelaterat våld och förtryck riktad till personal i skolan. Skolan har en unik möjlighet när det gäller att upptäcka utsatta ungdomar och att hjälpa dem att komma i kontakt med ansvariga myndigheter." (Länk)

GE EN GÅVA

Bli MÅNADSGIVARE

 

Det inledande citatet kommer från en statlig handlingsplan mot hedersförtryck inom familjer. Citatet speglar det psykiska tryck som många barn och ungdomar i Sverige växer upp med. (Länk)

Inte välja livspartner själv
Det har gjorts flera undersökningar om hederskrav inom familjer. En av de tyngsta gjordes av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Att bli gift mot sin vilja. I den har 70 000 ungdomar mellan 16 och 25 år beskrivit, att de inte känner sig fria att själva välja vem de i framtiden vill ha som livspartner. (Länk)

Krävande hederskodex
Det är väl känt av socialarbetare och skolpersonal att många ungdomar lever under en sådan vardagsheder. Att det finns olika krävande hederskodex som reglerar vardagen och framtiden.

Vardagsheder
Vardagsheder definieras ofta så här:

 

Olika bakgrunder
Hedersförtryck kan inte bindas specifikt till vissa länder eller trosuppfattning. Kraven på vardagsheder kan ha helt olika ursprung. Den aktuella familjen står alltid fysiskt ansvarig bakom kraven. Men bakgrunderna kan vara många, ofta etniskt traditionsbundna krav eller konfessionella uppfattningar, men andra bakgrunder finns också.

Grupperingarna ökar
I Sverige finns sedan mycket länge både väletablerade sekter och etniska grupperingar, med krävande vardagsheder. Med ökad rörlighet och migration har grupperingarna genom åren blivit flera.

Hedersvåld
Vardagshedern innehåller också ofta fysiskt och/eller psykiskt våld, för tillrättavisning eller bestraffning. Men nästa steg av hedersvåld handlar om vad som händer den, som vägrar följa kraven i vardagshedern:

 

Inte okända begrepp
Inget av detta är okända begrepp i Sverige. De som flyr från sekter kan förföljas och hotas. De som flyr från situationer av tvångsgifte kan råka ännu värre ut. Även vid enkel olydnad mot vardagshedern kan barn förskjutas och isoleras inom eller utom familjen.

Sänd SMS till 72 901
HUM100=100:-   HUM50=50:-

 

 

HumanistHjälpen stöder
HumanistHjälpen stöder flera organisationer som arbetar för både ungdomar och äldres rätt att själva välja livsinriktning. Bland annat lämnar stiftelsen stöd till GAPF (Glöm aldrig Pela och Fadime), TRIS (Tjejers Rätt I Samhället och HjälpKällan.

Riksorganisationen GAPF
Glöm aldrig Pela och Fadime är en sekulär och ideell förening som arbetar mot hedersvåld. Den vänder sig till både män och kvinnor som på ett eller annat sätt är utsatta för – eller berörda av hedersrelaterat våld.

Ställer krav på samhället
GAPF driver ett massivt opinionsarbete. Man vill synliggöra de utsattas situation i samhället och samhällets ansvar och ställa krav på makthavare för att samhället ska ta sitt fulla ansvar. Man ger också individuell hjälp till kvinnor och barn som utsätts för hedersvåld. (Länk GAPF)

TRIS
Tjejers Rätt I Samhället arbetar med resultatinriktade förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck. Man har särskilt specialiserat sig på unga med intellektuell funktionsnedsättning, som riskerar att utsättas för hedersvåld. Genom att ta fram och metodstöd, kan andra organisationer få stöd i att arbeta förebyggande mot hedersvåld.

Driver projekt
TRIS driver flera projekt. I projektet Nå-vidare tar TRIS fram särskilt arbetsmaterial för Gymnasiesärskolorna. Unga med intellektuell funktionsnedsättning är en anonym riskgrupp för hedersvåld, anser TRIS. Familjerna kan vilja gömma sina barn och barnen kan ha svårt att själva komma till tals. (Länk TRIS)

Hjälpkällan
Hjälpkällan erbjuder stöd och information till den som är eller varit, medlem i en sekt, eller slutet religiöst samfund. Alla som arbetar i Hjälpkällan har egna erfarenheter från slutna organisationer. Hjälpkällan beskriver det trauma avhoppare kan uppleva. Hur man kan förlora sin familjegemenskap och den livsmening man sett som absolut sanning.

Försvårar integrering
I många sekter avråds medlemmar från att ha vänner utanför den egna gruppen. De avråds också ofta från högre utbildning. Detta begränsar medlemmarnas insikt om allt utanför samfundet. Vid ett avhopp försvårar det också integrationen i samhället. Här har HjälpKällan en stor arbetsuppgift. (Länk Hjälpkällan)

Varken Hora eller Kuvad
Varken Hora eller Kuvad (VHEK) är en ideell förening under den internationella organisationen Ni Putes Ni Soumises. Föreningen är en feministisk och antirasistisk gräsrotsrörelse. Den tar särskilt tar sikte på den vardagsheder som mängder av ungdomar upplever i invandrartäta förorter.

Kartlägger vardagsheder
I särskilda studier kartlägger VHEK den upplevda hedersproblematiken bland unga i Sverige. Syftet är att ge underlag för skolor, myndigheter och kommuner i deras arbete mot hedersproblematik. (Länk VHEK)

Hjälp oss hjälpa!
HumanistHjälpen anser att insatser mot hedersförtryck är mycket viktigt även i Sverige. Det tycker också många givare, en fjärdedel av stiftelsens hjälp går nu till hederskamp inom Sverige.