– Årets pristagare av Glädjepriset har utan att tänka alls på sig själv, ägnat sitt liv åt att rädda och hjälpa gravida kvinnor utan hjälp eller inget skydd. Jag ser henne som en Moder Theresa i våra dagar. Min beundran är gränslös, det är en ära att få delta i arbetet med att förverkliga visionerna runt Mme Mahjouba Edbouche!
Så kulminerade den välgörenhetsgala som påsken 2012 hölls på teater Palladium i Malmö. Hedersgäst var grundaren av Oum El Banine, vårt hjälpmål i Agadir, Marocko Glädjepriset var på 10 000 marockanska dirham, cirka 9 000 i svenska kronor.
Från stand-up till opera
Innan den känslosamma prisutdelningen hade en mängd kända artister avlöst varandra på scen. Bland många andra fanns Totte Wallin, Thomas Pettersson och Manuel Fervenza med band. Från operans värld fanns Rickard Söderberg med flera från Malmöoperan, samt Marianne Mörck. Den sistnämnde i en oförglömlig pussduett med konferencier Peder Lamm, till ”Putte, du är min ögonsten”. Operetter och kupletter tolkades också av Lillemor Dahlqvist i fräck frack, käpp och hatt, som sig bör.
Huvudarrangör var Glädjekällan, en insamlingsstiftelse som drivs av Lars Hector, Malmö. Samme Lars Hector ingår i HumanistHjälpens styrelse, så han satt denna dag på dubbla teaterstolar. Insamlingsstiftelsen HumanistHjälpen och Humanisternas insamlingsverksamhet var medarrangörer.
En ny organisation
Dagen efter hölls ett seminarium om kvinnoförtryck och hedersvåld på samma teaterscen. Då hade Mme Mahjouba först gjort studiebesök på kvinnojouren i Malmö. Hon berättade om den inspiration hon fått under Sverigebesöket och hur den i Marocko ska omvandlas till handling. Hon tänker initiera en ny organisation för solidaritet med mödrar och barn i svåra omständigheter.
Marianne Mörck var en av galans artister, vilka alla ställde upp ideellt. Här genomför hon en oförglömlig pussduett med konferencier Peder Lamm, till ”Putte, du är min ögonsten”.
Kvinnor behandlas illa
Den nya organisationen ska bli större och mer övergripande än Oum El Banine och omfatta alla ensamstånde mödrar, inte bara de ogifta, berättade Mme Mahjouba:
-Det finns många grupper av kvinnor som behandlas mycket illa. Frånskilda, fängelseänkor, änkor efter avlidna män, avskilda men inte skilda kvinnor… Och allt handlar om barn.
Kvinnor och barn
-Far kvinnorna illa, far barnen illa, avslutar denna stålkvinna, som vägrar att ge upp.
-Vi har alla ansvar för att barn inte far illa. Jag vill rikta ett särskilt tack till alla som gjort mitt besök här möjligt! Det har varit en stor och omtumlande upplevelse som gett mig nya krafter!