I Marocko är det vanligt att ogifta gravida kvinnor fördrivits från familj och samhälle. Det sker oavsett vad som ligger bakom – våldtäkt, pedofili eller ren okunskap. Andra följder är fängelse och hedersrelaterade hot. Även gifta kvinnor kan förskjutas, till exempel om mannen överger henne. I Dcheria, nära Agadir, finns kvinnohuset Ahddane. En lokal ideell organisation som driver kvinnohus, utbildning, barnomsorg och informationskampanjer. Här räddas hälsa, liv och framtid!

Här finns också SOS Tarouanou, ett barnhem som räddar övergivna barn från ett liv på gatan. Att de övergivits hänger vanligen samman med att de är barn till ogifta mödrar. Då har barnen väldigt lite värde. Som övergivna utsätts de dagligen för våld, utnyttjande och misär som är svår att föreställa sig.

Läs mer om Ahddane   Läs mer om Tarouanou

Livsöde 1

Så här kan verkligheten se ut för för en mycket ung marockansk flicka som blir gravid efter en våldtäkt.

En ung flicka bor med sin familj i en ödslig del av Atlasbergen. Hon vaktar ofta familjens getter. En dag kommer en främmande man förbi. Han våldtar flickan och försvinner.

Flickan förstår inte vad som hänt. Familjen blir upprörd och flickan klandras, trots sin oskuld. Då hon visar sig vara gravid, råkar hon än värre ut.

Gravid och bortdriven

Flickan drivs bort från familj och hemby. Manliga släktingar blir hotfulla. Hon har absolut ingenstans att ta vägen. Kalla berg, glödhet öken. Återstår städerna. Där riskerar hon att utnyttjas. Både som arbetskraft och sexuellt. Har hon otur får hon föda ensam på en trottoar. Har hon tur hittar hon någon av dessa mycket sällsynta organisationer, som vill och törs agera för hjälp.

Ser sig över axeln

Just den här flickan hade tur. Fick hjälp att föda, lära sig läsa och skriva, hjälp till arbete och bostad. Det tog flera år. Hon har aldrig återsett sin hemby eller sin familj. Och hon ser sig ständigt över axeln. Hennes största lycka och tröst är barnet.

Starka traditioner

Det mest unika är att dessa räddande organisationen alls tillåts, trots att Marocko är en islamsk stat och att sharialagar fördömer att ogifta kvinnor blir gravida. De profana familjelagarna har delvis liberaliserats, men följs ofta inte. Kulturella och religiösa traditioner betyder mer än lag.

Livsöde 2

Så här kan livet utveckla sig då en ogift våldtagen marockansk kvinna förskjuts, inte finner något skydd och då hennes barn upplever samma öde.

En ogift kvinna föder ett flicka efter en våldtäkt. Enda tillflykten blir ett liv på gatan, utan skydd och försörjning. Mamman får klara sig på tillfälliga jobb, båda bor på gatan, det blir ingen bra uppväxt för flickan.

Redan som barn fastnar dottern i lätta former av missbruk, tillsammans med andra gatubarn. Enda tryggheten är att kunna tillbringa nätterna med mamman, på gatan.

Vill elda upp henne

Som tonåring träffar flickan en pojke som verkar kunna bli en trygghet. Istället blir han en mardröm, misshandlar flickan svårt och försöker slutligen elda upp henne.

Gravid efter våldtäkt

Flickan tvingas fortsätta bo på gatan, nu svårt handikappad. Efter en tid blir hon gravid, efter en våldtäkt. Ingen hjälp finns att få, hon verkar få upprepa sin mammas öde och tvingas föda barn på gatan.

Räddas till Ahddane

Räddningen blir en empatisk polisman som tar kontakt med Mme Mahjouba på Ahddane. Mamman får plats på kvinnohuset, föder sitt barn, en dotter, i lugn och ro. Hon får också juridisk hjälp mot sin misshandlare och våldtäktsman.

Traumatiserad – orkar inte mer

Flickan får en utbildning och kan börja om sitt liv, så gott det går. Hon är svårt traumatiserad och sjuk av sina upplevelser. Efter en tid orkar hon inte mer utan ber Mme Mahjouba hitta ett tryggt familjehem till sin dotter.

Tre otrygga generationer

Kanske slutar inte historien här. Kanske orkar mamman komma igen och själv ta hand om sin dotter. Fallet visar på hur hårt traditionellt hedertänkande kan slå, tre generationer av otrygghet. Mme Mahjouba fortsätter kämpa, inte minst med opinionsbildning, för att få familjer att bryta med den förödande hederstraditionen.

Ekonomisk fond för flickan

Det här tragiska fallet grep en grupp svenska donatorer på besök i Agadir hårt om hjärtat. Tillsammans med HumanistHjälpen skapade de ett ideellt evenemang, som lade grund till en framtidsfond för mamman och barnet. Från den kan nu familjehemmet betalas varje månad. En unik lösning av unikt ideella givare!

Livsöde 3

Från gatubarn till säkert boende

En natt kom ett par människor och väckte åttaårige Hamid när han sov i en kartong bredvid en bensinstation. De ville ge erbjöd honom smörgås och ville prata. Han blev väldigt rädd och sprang därifrån. Trodde de var poliser eller andra som ville misshandla eller utnyttja honom.

En tid senare hände det igen. Då tordes han prata lite, berätta att han aldrig träffat sin pappa och att han bott på gatan med sin mamma, men att hon försvunnit för ett år sedan. Främlingarna erbjöd honom att bo bland andra pojkar på ett barnhem.

Lim mot misär och hunger

Det tog lång tid innan Hamid kom att bo för gott på SOS Tarouanou i Inezgane, utanför Agadir. Först var han tvungen att sluta sniffa lim, vilket han gjort sedan mamman försvann. Under ruset blev misär och hunger mer avlägsen. Drogberoende får inte bo på Tarouanou, men de kan få hjälp med mat och kläder.

Säng och id-kort

Efter några månader hade Hamid slutat sniffa lim. Han fick en egen säng på Tarouanou. Fick mat varje dag, rena kläder och kunde äntligen gå i skolan. Genom juridiska insatser från Mme Mahjouba på Ahddane fick han också en nationell identitet, trots att hans mamma fött honom som ogift. Han står inte längre utanför alla samhälleliga rättigheter.

Enbart pojkar – än så länge.

Tarouanou tog i början emot både pojkar och flickor. Men att blanda de utsatta och ofta utåtagerande gatubarnen visade sig inte fungera. Just nu tar man enbart emot pojkar. Flickor som räddas erbjuds boende på andra barnhem.

Flest pojkar bland gatubarnen

Det finns många orsaker bakom de övergivna gatubarnen. Skilsmässor där ingen tar ansvar, alkoholism, droger, kriminalitet, fängelse, dödsfall med mera. Oftast är det pojkar som överges och hamnar på gatan. De anses traditionellt mindre nyttiga i familjen än flickor. Flickorna kan tidigt börja jobba som små hembiträden hos rikare familjer, eller sättas att tigga eller sälja blommor på gatorna. Det kan ge familjen lite pengar. Allt givetvis under mycket stora risker för barnet.

Nära samarbete

Tarouanou arbetar väldigt nära Mme Mahjouba på Ahdanne. De arbetar alla med samma problem, ensamstående mödrar som överges av sina familjer i en krävande hederskultur.

Svenska likheter

Även i Sverige jagade vi för inte så länge sedan mödrar och deras ”oäkta” barn. I perioder fanns dödsstraff. Hederstraditioner dömde ofta hårdare än gällande lag. Mödrar och barn for väldigt illa. Helt skyddande lag kom först 1950. Full arvsrätt efter fäder drygt 20 år senare.

Svårt att hjälpa

Det är plågsamt att se hur förtrycket fortsätter i många länder. Svårt att hjälpa till, nära omöjligt att nå in i andra kulturer och samhällssystem. Fast med  Ahddane och Tarouanou får vi ändå en chans! Där kämpar man för kvinnornas och barnens rättigheter. Där ser man till att barn överlever och skapar opinion för deras rätt i samhället.

Sexualundervisning förbjuden

Det ligger ofta okunnighet bakom tragedierna i Marocko. Sexualundervisning är förbjuden i skolorna. Färre än 35 procent av kvinnor kan läsa. Preventivmedel förknippas med prostituerade. Abort är olagligt, även efter våldtäkt, incest, pedofili. Att som ogift föda barn är också olagligt. Barnet får heller inte medborgerliga rättigheter – det finns ju inte, i lagens ögon.

Räck ut din hand

Om du tycker utvecklingen mot mänskliga rättigheter går för långsamt, då kan du räcka ut en hand!  HumanistHjälpens donatorer skänker årligen cirka en kvarts miljon kronor till  Ahddane och Tarouanou. Nu spänner vi bågen ännu högre, med din hjälp!